På 70-årsdagen efter Auschwitz befrielse den 27 januari 1945 högtidlighölls Förintelsens minnesdag runt i landet. I Stockholms synagoga höll bland annat statsminister Stefan Löfven ett brandtal mot den antisemitism som nu grasserar i hela Europa – inte minst i Sverige.
I Borås berättade bland annat Tobias Rawet i ett samtal med författarinnan Elisabeth Åsbrink om hur han som barn överlevde Lodz getto och koncentrationslägret Ravensbrück. Och i Malmö synagoga framförde Judiska kören den tonsatta dikten S’brent. Den skrevs av Mordechai Gebirtig efter en en pogrom i Przytyk, Polen, 1938 och handlar om hur de polska grannarna står apatiskt och tittar på när judarnas boningar står i lågor. Sången (se texten nedan) blev sedan den judiska motståndsrörelsen i Krakows hymn, och framförs ofta i Israel och runt om i världen vid Jom Hashoah, den judiska minnesdagen för Shoah/Förintelsen. Själv dödades Gebirtig av Gestapo 1942.
I Malmö fick några överlevande – alla jiddischtalande och de flesta runt 90 år – tända menorahn med sju ljus. Sex ljus för de sex miljoner dödade judarna och ett ljus för alla de andra som mördades av nazisterna och deras medhjälpare: romer, utvecklingsstörda, homosexuella, fackföreningsmänniskor med mera.
Vi lovar att aldrig glömma!
Fredrik S.
Bild: Fredrik S.
ur S’brent:
”s’brent! briderlekh, s’brent!
oy, undzer orem shtetl nebekh brent!
beyze vintn mit yirgozn
raysn, brekhn un tseblozn,
shtarker nokh di vilde flamn,
alts arum shoyn brent…”
M.Gebirtig