Vi fick en pratstund med jiddischartisten Karsten Troyke, som gästar jiddischseminariet den 5-7 augusti. Karsten är en mångsysslare som blandar teaterskådespeleri och filmdubbning med ett flitigt turnerande med konserter, cabareter och sångworkshops på jiddisch.
Vad av allt du sysslar med ska du bjuda seminariedeltagarna på?
”Det blir tango och chanson på jiddisch. Jag kommer att spela och lära ut gamla sånger och nyskrivet material ”.
Karsten har sett det som sin mission att återupptäcka och blåsa liv i jiddischsånger som gått förlorade.
Han är inte lika intresserad av folksånger och Klezmer, utan snarare den urbana jiddischkulturen.
”Jag letar efter poesi som kan berätta något viktigt för de som lyssnar”, säger Karsten Troyke. Den Berlin-baserade artisten uppträder för alla sorters publiker runt om i världen: Från amerikanska och ryska judar, som det finns många av i Tyskland, till fullständigt icke-judiska publiker i till exempel Polen. Han har även varit i Sverige tidigare ett par gånger och uppträtt på folk- och världsmusikscenen Stallet mitt Stockholm.
Varför valde du jiddisch?
Det var hans judiska pappa som ledde in Karsten på jiddischspåret. Pappan överlevde kriget med ariska papper i Tyskland – Karstens mammas familj var antinazister – och bosatte sig i Östberlin och försörjde sig som jazzpromotor. Där började han på 1960-talet spela vinylskivor och band med jiddischartister på ”judiska kvällar.” En av de som deltog i flitigt var den unge Karsten, som med tiden började uppträda på dessa judiska kvällar.
”Jag lärde mig det polska jiddischuttalet från skivorna. Och från några gamla judiska kommunistiska kämpar från Polen lärde hans sig att tala jiddisch.
Vad tyckte DDR-myndigheterna om den judiska aktivismen?
Det fanns kanske 200 judar i Östberlin på den tiden. Myndigheterna brydde sig inte aktiviteterna så länge som det inte rörde sig om propaganda för Israel”, berättar han och skrattar till.
FS