Sverige släpar efter vad gäller möjligheten att erbjuda jiddischundervisning i våra skolor. Och det finns en skriande okunskap bland skolledare och kommuner om vilka rättigheter som gäller. Det framkom tydligt vid en paneldiskussion på jiddischseminariet i augusti om hur vi främjar jiddisch i Sverige. Diskussionen leddes eminent av Willy Silberstein (bilden)
– Löses inte problemen så kommer flera av de nationella minoritetsspråken inte att vara levande språk om några decennier, konstaterar Martin Lind (t h) generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen (Isof).
Hon vittnar om skolans okunskap
Sara Sandblom, projektledare för jiddischseminariet vittnar om hennes problem med att få jiddischundervisning för hennes son Simon i skolan:
– När Simon fick upp intresset för jiddisch i högstadiet och ville lära sig språket då sade skolan nej. Det menade att det krävs fem elever som ska vilja lära sig språket för att man ska kunna erbjuda det.
-Då kom vi av oss för vi visste inte bättre, berättar hon.
Simon ville ändå lära sig och tog kurser i jiddisch på annat håll, berättarSara Sandblom.
När Simon gick på gymnasiet gjorde familjen Sandblom ett nytt försök och tog kontakt med språkcentrum som också gav svaret att det krävs fem elever.
– Men jag kollade upp det och det stämmer inte att kravet på fem elever gäller för ett nationellt minoritetsspråk.
– Efter mycket om och men fick vi till slut undervisning i jiddisch för Simon.
Hon berättar om de snäva tidsramarna för återanmäla sitt barn till jiddischundervisning.
– Man har en vecka på sig att återanmäla sitt barn till modersmål det kommande läsåret, annars kan man inte få det. Det är ganska stressande och inte riktigt bra. I stället borde man få meddela bara om man inte vill ha jiddischundervisning längre.
Självrannsakan från generaldirektören
Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, är bekymrad över Saras berättelse
– Skolorna måste bli bättre på att informera om minoritetsspråk. De borde aktivt erbjuda föräldrar undervisning i sitt minoritetsspråk sade han. Vi på Skolverket måste bli bättre att informera skolorna om vad som gäller och ge skolorna paket som de kan erbjuda föräldrarna.
Jiddischförbundets ordförande Eva Fried är starkt kritisk till hur man släpat efter med en utbildning av jiddischlärare i Sverige.
– Det finns bara en enda legitimerad lärare i jiddisch i dag i Sverige. Man har inte insett möjligheterna att agera tidigare.
Hon menar dock att det var positivt Skolverket vid midsommar kontaktat Sveriges jiddischförbundet rörande ett snabbspår, en uppdragsutbildning för jiddischlärare.
– Att säga att det är bråttom med en uppdragsutbildning av jiddischlärare vore en underdrift. Det är akut. Det måste ske något omedelbums.
– Jag vill se tachles, det är jiddisch för fakta, förklarar Eva Fried.
Lägg ned projekttänket
Hon är även kritisk till att ISOF bara ger projektbidrag för språkrevitalisering, Eva Fried vill se långsiktighet och bidrag till verksamheter som kan fortsätta i flera år, något som skapar verklig påverkan över tid.
Peter Fredriksson håller med om att det är ett problem att det saknas lärare och läromedel i jiddisch. Men han menar också att regeringen är positiv till att satsa på undervisning i jiddisch.
Han pekar också på fjärrundervisning som en lösning om det saknas lärare lokalt.
Detta lär nog inte bli den sista diskussionen om jiddischens framtid i Sverige.