I augusti gästar den finske jiddischforskaren och docenten Simo Muir återigen jiddischförbundets sommarseminarium. Han kommer bland annat berätta om de polsk-judiska jiddischförfattare och journalister som till Sverige 1946 till följd av en rettungsaktie, en särskild operation med målet att rädda jiddischförfattare från Polen. Bakom denna aktion stod World Jewish Congress i Sverige men även Farband far poilishe yidn in Shvedn, förbundet för polska judar i Sverige kan omnämnas i detta.
– Sverige och särskilt Stockholm blev en viktig knutpunkt för jiddischförfattare och journalister efter kriget, berättar Simo Muir.
En av dessa författare som kom till Sverige efter kriget var den stora jiddischdiktaren Rochl Korn, som senare kom att utvandra till Kanada.
Stockholm en jiddisch-hub
Simo forskar just nu om alla dessa jiddischtalande författare, diktare och skådespelare som kom till Sverige 1946–47 och deras vistelse under några år i Sverige. De blev viktiga för den tidiga dokumentationen av vittnesmål tagna från överlevande i Sverige. Samtidigt var de också viktiga för återupplivandet av jiddisch och jiddischkultur bland alla de tusentals överlevande som hade kommit till Sverige. Många av skådespelarna och skriftställarna reste runt till alla orter i landet där det fanns överlevande som ville lyssna på diktläsning och se teaterstycken eller monologer framförda på jiddisch. Efter ett par eller några år i Sverige, emigrerade de flesta till andra större städer med jiddischtalande befolkningar såsom Montréal, New York eller Buenos Aires.
– Min forskning fokuserar på vittnesmål kring der churbn, Förintelsen. Detta tema var helt naturligt tongivande i den jiddischpoesi och noveller och musik som skapades i Sverige direkt efter kriget. Folk hanterade sina trauman genom konst och litteratur.
Leo Rosenblüth och Rochl Korn
Rochl Korn (t h) var en viktig person, men Simo nämner även Leo Rosenblüth, kantor i Stora synagogan i Stockholm. Rosenblüth tonsatte en del av den poesi som skrevs av polsk-judiska skribenter. Han tonsatte för övrigt också några av den store jiddischpoeten Itzik Mangers lyrik. 
Rosenblüth (t h) hjälpte också till att samla in lägersånger och kom att publicera en bok med dessa sånger.
En av dem som reste runt bland sanatorier och flyktingförläggningar var skådespelerskan Niusia Gold som kom till Sverige 1946 och emigrerade till Israel 1948.
– Hon knöt så starka band till judar i Sverige att hon fortsatte att komma tillbaka ända in på 1970-talet.
Andra personer som Simo nämner är författaren och poeten Rachmil Bryks, som var en zamler, han samlade in sånger, artefakter och dokument från de överlevande och fortsatte med att forska kring judisk folklore. Han började att skriva egna texter under tiden i Sverige. En annan är Nella Rost som drev en judisk historisk kommission som i Sverige 1946 till 1951, då hon flyttade till Uruguay. Hon fokuserade på att samla in vittnesmål från överlevande.
Det stora arkivprojektet
På jiddisch-seminariet kommer Simo också att tala om det stora arkivprojektet på jiddisch som han är med och driver för Sveriges Jiddischförbund. Projektet går ut på att samla in protokoll, dagboksanteckningar, inbjudningar eller andra papper på jiddisch från den förste juden Aron Isaks tid på 1700-talet fram till idag.
Detta är uppmärksammar Sverige 250 år av judiskt liv i Sverige. Jiddischdokumentationen är en viktig pusselbit i Sveriges judiska historia.
– Jag har redan gått igenom arkiv i Sverige och hittat massor av dokument, men det finns mycket mer hemma hos folk.
Simo kommer att lämna praktisk information om projektet till alla de som är intresserade av att bidra på något sätt. Läs mer på projektets egen hemsida eller en artikel om projektet här
– Vi i projektgruppen siktar på att göra en elektronisk katalog över materialet. Sedan kan själva originalen digitaliseras eller doneras till olika arkiv. Målet är att vi ska försöka bevara denna skatt för eftervärlden.
Fredrik S