Kan sång, sagor, dans, teater och konsthantverk öka intresset för att lära sig mer jiddisch bland barn- och ungdomar? Ja, det tror Jiddischförbundet som inlett det första året i ett treårigt projekt, där jiddischkultur ska användas för att väcka intresse och engagemang för jiddisch hos barn och ungdomar som har en koppling till språket i sitt släktarv. Jiddischförbundet har fått bidrag från både Isof, Institutet för språk och folkminnen, samt från Kulturrådet för projektet.
– Vi kommer att ha träffat bortåt 500 barn och ungdomar vid de judiska skolorna och religionsskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö ett antal gånger under året, säger Sara Sandblom som är Jiddischförbundets projektledare.
Danspedagogik
Det är oktober 2023. Jiddischläraren Paula Grossman och musik-dans och rytmikläraren Heléne Don Lind står framför ett gäng med barn från judiska förskolan på Judiska församlingen i Malmö.
Demonstrativt vrider de händerna framåt och säger hälsningsfrasen ”Sholem Aleichem” (frid vare med dig). Barnen upprepar frasen. Sedan säger duon unisont den klassiska svarsfrasen ”Aleichem Sholem” samtidigt som de illustrativt vrider händerna inåt mot kroppen. Barnaskaran upprepar Aleichem Sholem unisont och tycks som förtrollade.
Barnen hänger entusiastiskt med under 30 minuter, där musik, dans, sång och rörelse används för att lära ut jiddischuttryck och ord. Snart är det dags för nästa föreställning på Cheder, församlingens religionsskola, som har undervisning en gång i veckan efter den ordinarie skolan.
– Det här är jättebra, Vi har haft Heléne (Don Lind) här förut och det är alltid mycket uppskattat. Paula och Heléne fångar barnen på ett fantastiskt sätt. Vi hade till och med 2-åringar som deltog och var helt fascinerade och kunde vara fokuserade i 30 minuter. Vi ser verkligen fram emot att de ska komma tillbaka, säger Sarah Hellström, rektor för förskolan Chinuch i Malmö, .
Heléne konstaterar att hon och Paula kompletterar varandra bra.
– Jag har en vana som scenartist och undervisar som universitetsadjunkt med musik, rörelse, rytmik och dans för ökat lärande, kultur och hälsa. Paula, som har en gedigen lärarerfarenhet, står framför allt för språkkunskaperna.
Jiddischföreställning för rastlösa förskolebarn
Duons samlingsnamn för projektet med föreställningar är A bisl jiddisch (Lite jiddisch)
– Idag har vi två föreställningar för olika åldersgrupper i skolan. Den ena föreställningen, Dos hintele (Hunden), är för åldersgruppen 5–8 år och den andra, Der shpigl (Spegeln) är för barn i åldersgruppen 9–12 år, säger Heléne Don Lind.
Duon har spelat för barnen på Alexandraskolan och religionsskolan i Göteborg, förskolan Chinuch och religionsskolan Cheder i Malmö, samt för barnen på Hillelskolan och religionsskolan Aaron Isaac i Stockholm.
Egentligen planerade duon inte att ge spela för förskolor, men föräldrarna på förskolan Hillelgården i Stockholm efterfrågade en föreställning för de yngre barnen, då förskolan av säkerhetsskäl inte kunde låta barnen gå ut och leka efter den 7 oktober.
– Vi tog fram ett program för förskolan som vi kallar för Hinter’n gardin. Hinter’n gardin bygger på en bilderbok för de allra minsta av Niklas Olniansky, säger Paula Grossman och fortsätter:
– Målet är att få in jiddisch och jiddischkultur i undervisningen för alla åldrar. För att underlätta fortsatt arbete i barngrupperna, har Paula skrivit en lärarhandledning för programmen Dos hintele och Der shpigl.
– Vi tar en halvtimme på oss för att gå igenom handledningen med läraren, säger Paula.
Framåt nästa år kommer också duon att utveckla fler föreställningar.
Med start i november kommer även sångerskan och skådespelerskan Sofia Berg-Böhm och språkfrämjaren 
Tomas Woodski att besöka de olika skolorna. Då blir det program med sång, berättande, teater och skapande verksamhet.
Sara Sandblom tittar på långsiktigt på projektet:
– Vi behövde göra detta till ett flerårigt projekt. Det finns så mycket att lära ut och vi vill utvärdera och utveckla programmen. Målet långsiktigt är att kunna etablera stadigvarande jiddischaktiviteter och program för barn och ungdomar. Drömmen vore lokala fritidsklubbar med jiddischaktiviteter en gång i veckan. Men det bygger nog på att det också finns kompetens lokalt.
Pedagoger vill lära sig enkel jiddisch
Hon pekar på att hon fått höra flera pedagoger säga att de gärna vill jobba med jiddisch tillsammans med barnen och lära sig lite jiddisch för det. Isof tittar därför på om man kan ta fram ett litet utbildningspaket för pedagogerna. Paula Grossman fyller på:
– Lärarna kan faktiskt lära sig lite själva redan nu om de vill. De kan till exempel använda sig av Familjen Jiddisch som finns på Jiddischförbundets hemsida, säger Paula.
Eldsjälen Sara Sandblom konstaterar att man redan gjort mycket mer inom projektet än vad de planerade från början.
– Men det är ju bara bra om det ger utdelning, säger hon glatt.
FS