Efter mer än 15 år sedan den första versionen har det kommit en nyutgåva av Jiddisch-svensk-jiddisch-ordbok. Den nya versionen har utökats med 1 000 nya ord och rymmer sammanlagt 8 000 ord. I sinom tid kommer också en webbversion av ordboken i form av en ordsökfunktion.
Vid den förra utgåvan av ordboken var Lennart Kerbel och Peter David redaktörer. Ordboken gavs ut på Kerbels eget förlag, Megillaförlaget. Den nya versionen av ordboken ges ut av Institutet för språk och folkminnen, Isof, som tagit över rättigheterna till ordboken från Megillaförlaget som idag drivs av Peter David. Även i den 
nya versionen av ordboken har Peter David (t h)anlitats som medredaktör. Då Lennart Kerbel gick bort 2015, fick Isofs egen jiddischspråkvårdare Jean Hessel, ta över Lennart Kerbels roll som jiddischist i projektet.Den 600 sidor tjocka ordboken går att beställa via Isofs hemsida. Jiddisch skrivs vanligtvis med hebreiska bokstäver. I ordboken stavas varje jiddischord både med hebreiska och latinska bokstäver.
Svårt att hitta nya ord
– I ordboken från 2005 valde Lennart Kerbel och Peter David att ha med en translittererad version av alla jiddischord för den som inte är van att läsa hebreiska bokstäver. Boken bygger vidare på Lennarts arbete och vi har gjort smärre revideringar, men jag har framför allt arbetat med att hitta nya ord, berättar Jean Hessel.
Jean (t h) gjorde en lista på ord som han tyckte borde finnas med såsom mikrovågsugn (mikrochvalnik) eller selfie (zichele). Listan består inte minst av en hel del termer från IT-världen. Även samhällsrelaterade ord som abort- och asylrätt har kommit med.
– Det var inte alltid så lätt att alltid veta vilka ord vi skulle välja att översätta, säger Jean som hade en del diskussioner om ordvalen med Peter David.
– Jag är inte språkexpert, utan ser mig mer som en sidekick till Jean när det gäller själva ordbiten, det var jag även till Lennart Kerbel, säger Peter David. Han fokuserade mer på den praktiska sidan av bokproduktionen.
Peter David om Lennat Kerbel:
– Lennart var en av Sveriges mest duktiga jiddischister rent språkligt, säger Peter David.
Lennart Kerbel (t h) hade en bakgrund i förlagsbranschen och startade Megillaförlaget som en hobby för att ge ut böcker på judiska ämnen, framför allt jiddischlitteratur. Han hade lärt sig jiddisch av sin mamma som hade litauiska jiddischrötter.
– Lennart började i liten skala, och gav ut böcker med judiska tänkespråk och presentböcker på jiddisch. Jag kom in i Megillaförlaget på 90-talet och hjälpte Lennart att ge 30 böcker, bland annat de böcker som jag själv skrivit, säger Peter David
Lennart Kerbel använde en transkribering av jiddisch som passar för svensktalande, detta som ett alternativ till den anglifierade YIVO-standarden som används internationellt, menar Peter David.
– Enligt YIVO-standarden stavas ch-ljud ”kh”, vilket är konstigt för svensktalande. Ordet för rädd på jiddisch stavas moyre, enligt YIVO, medan Kerbels stavade moire.
Lennart Kerbel blev 85 år gammal.
Fredrik Sieradzki
Foton: privata, Camilla Kemelfield (L. Kerbe)