På jiddischseminariet i augusti kommer Erik Joas och Olof Bortz att föreläsa om Warszawabon Mordechai (eller Mordko) Forlerer (t h) som arbetade energiskt med att översätta och introducera Selma Lagerlöf, Per Lagerkvist och andra stora skandinaviska författare och dramatiker till en stor jiddisch-publik på 1920- och 30-talet.
Forlerer hamnade i Sverige under första världskriget efter att ha flytt från en stundande utvisning från Tyskland vid krigets utbrott. Svenska matroser smugglade honom i kolutrymmet i en båt på väg till Stockholm, där han kom att bo i några år. Den begåvade Forlerer behärskade bortåt 16 språk och kom att arbeta som en uppskattad korrekturläsare i Warszawa. Det är dock gärningen som översättare från svenska och andra
skandinaviska språk till 
jiddisch mellan 1924 och 1939 som lockat Erik Joas (överst) och Olof Bortz (nedan). Forlerer korresponderade flitigt med flera svenska författare och dramatiker, och förutom att översätta deras verk till jiddisch försökte han även sätta upp deras pjäser på jiddischteatrarna i Polen. Rudolf Värnlunds pjäs ”Den heliga familjen” sattes till exempel upp i Łódź, på Forlerers initiativ.
Vänskap över zoom
– Jag blev intresserad av Mordechai Forlerers liv och gärning efter att ha läst en kortare text om honom när jag läste jiddisch 
på distans vid Lunds universitet, säger Erik Joas som till vardags är epidemiolog i Göteborg. Han kommer tillsammans med Uppsalahistorikern Olof Bortz att berätta om ett gemensamt forskningsprojekt om Forlerer på jiddischseminariet.
– Det är helt och hållet tack vare Erik som jag halkade in på detta ämne, säger Olof Bortz.
– Vi blev bekanta när vi läste jiddisch på distans på Lunds universitet. Det blev en vänskap över zoom, flikar Erik Joas in och skrattar.
– Jag såg hur Erik gjorde en historikers arbete trots att han inte själv är utbildad som historiker, säger Olof och fortsätter:
– Han sökte upp arkiv runt om i världen från Buenos Aires till Island. Det imponerande. Jag frågade om jag kunde hjälpa till med min bakgrund som historiker och jag blev mer och mer smittad av Eriks entusiasm. Vi kommer bra överens och kompletterar varandra, säger Olof Bortz.
Vad fick er att börja med jiddisch?
För Erik bottnade det i en viss släktkoppling till det judiska. För Olof var det kopplat till hans forskning. Han disputerade för några år sedan med en avhandling om Förintelseforskaren Raul Hilbergs bok ”The Destruction of the European Jews från 1961, ett standardverk inom forskningsområdet Förintelsens historia. Boken blev samtidigt kontroversiell i judiska kretsar, då Hilberg hävdade att de judiska offren inte gjorde motstånd och till och med underlättade för tyskarna.
– En del av mottagandet av boken var i jiddischpressen i New York men även i Warszawa. Men jag hade svårt att förstå artiklarna då jag bara kunde det hebreiska alfabetet och tyska. Jag bestämde mig för att lära mig jiddisch för att kunna läsa dessa texter. När jag lärt mig läsa jiddisch så hittade jag fler relevanta artiklar, säger Olof Bortz som håller på att skriva om bok baserad på sin avhandling. Där vill han även ha med jiddischmottagandet av Hillbergs bok.
Forlerer i Warszawas getto
Texten som introducerade Erik Joas till Mordechai Forlerer skrevs av Ruchl Auerbach, en de tre överlevande medlemmarna i den hemliga Oyneg Shabbes-gruppen som dokumenterade livet inuti Warszawas getto. Hon kom senare att leda Yad Vashems avdelning för insamling och dokumentation av vittnesmål,
– Auerbach berättar om den ensamstående pappan Mordechai Forlerer, som försökte ta hand om sin son i gettot, säger Erik Joas.
Forlerer var 48 år och hans son var sju eller åtta när de dog i ghettot 1943 eller också deporterades de tillsammans till ett dödsläger.
Erik Joas och Olof Bortz vill se till att Mordechai Forlerers gärning och människoöde inte glöms bort.
– Vårt arbete kommer först och främst att mynna ut i en artikel om Forlerer. Sedan får vi se om det blir en bok, säger Olof Bortz.
FS