Informationskonferenser för kommunpolitiker samt skol- och kulturledare ska råda bot på okunskap om de nationella minoriteternas lagliga rättigheter.
Den förra regeringen har fått kritik, inte minst av Europarådet, för att man inte levt upp till den europeiska minoritetsspråkkonventionen. Minoritetsspråklagen från 2010 skulle råda bot på det.
Då fick de nationella 
minoriteterna i Sverige, samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer särskilda rättigheter till information, skydd för sina språk och kulturer samt inflytande i frågor som berör dem. Inte minst barnens rättigheter till sitt språk och sin minoritetskultur stärktes i lagen.
Men verkligheten har inte hunnit ikapp lagens honnörsord. Ett av skälen är ren och skär okunskap.
Länsstyrelsen i Stockholms län har därför tillsammans med Sametinget och i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och lokala länsstyrelser bjudit in till informationskonferenser rumt om i landet. Målgruppen är informatörer, förskolechefer, skolchefer, kulturansvariga samt politiker i kommuner, landsting och 
regioner med fleravsom verkligen vill och kan göra skillnad. Konferenserna har fokuserat på tre saker: Rätten till information, rätten till språk och kultur och rätten till inflytande.
Vid konferensen i Alvesta den 23 oktober talar Susanne Sznajderman-Rytz, ordförande i Sveriges Jiddischförbund om ”Vad betyder språk och kultur för den judiska identiteten i Sverige”. Nästföljande konferens äger rum i Falun den 12 november.
FS