Gäst på sommarseminariet: Hon sjunger om den undre jiddischvärlden

Izabella Goldstein jiddischseminariet 13.08.22 beskDet började med att operastuderande Izabella Goldstein 2008 fick syn omslaget på en gammal sångbok från 1928 med titeln Ganovim Lider, sånger om tjuvar. Hon blev fascinerad och letade rätt på boken på historiska institutet i Warszawa. Boken var en veritabel guldgruva med melodier på jiddisch om den undre världen i Polen före andra världskriget. Izabellas fascination växte och det slutade med att hon ett antal år senare hade skrivit doktorsavhandling i musiketnologi vid universitetet i Manchester om detta ämne.

Izabella, som själv är uppvuxen i Lodz har lyft fram en undre värld, där de kriminella och de prostituerade till och med hade ett eget språk eller dialekt: Ganovim losh'n. Även de polska kriminellas språk hade många jiddischord.
- Det var första gången som någon har samlat ihop och analyserat dessa sånger som bara sjöngs under mellankrigstiden, säger hon.

Judiska och polska tjuvar lärde av varandra
Utbytet mellan polska och judiska kriminella även på sångområdet var stort.
- Jag har hittat polska sånger, som egentligen var judiska från början. Den kriminella världen och dessa sånger växte fram i fattiga och trångbodda stadsdelar som Nalewki i Warszawa och Bałuty i Marknaden i WarszawaLodz (t h marknaden i Warszawa före kriget. Ur Izabellas doktorsavhandling)
I Bałuty hittade Izabella en polskt variant av en av de mer älskade jiddischsångerna Avreiml der marvicher, ficktjuven Avreiml.

I sången, som är skriven av den älskade jiddischpoeten Morechai Gebirtig, sjunger Avreimel om sitt hårda liv. Men trots sitt yrke så var Avreimel a voyle jat, en fin grabb som bara stjäl från karge un schmutsige magnaten snåla och smutsiga magnater. I den sista versen sjunger Avreimel vemodigt om vad som borde stå med stora guldbokstäver på hans gravsten när den tiden kommer: ”Här vilar Avreimel den skickligaste av alla ficktjuvar. Han kunde säkert ha blivit en stor man, en man med ett hjärta och med medkänsla…. om han bara inte hade lockats av den mörka gatan…”.

En del sånger handlade om kända kriminella som nästan blev ikoner:
- Moshe Linder, som själv var en känd kriminell, framförde sånger om det kriminella livet. Det finns till och med en sång om Moshe Linder själv.

Hårt liv fick unga människor att blir kriminella
IIzabella Goldstein jiddischseminariet 13.08.22 II beskdag bor Izabella med man och barn i Berlin och hon uppträder ofta och reser runt med sin repertoar av glömda jiddischsånger om ganovim un gasntsures, tjuvar och gatflickor. Izabella gav ett bländande smakprov på dessa sånger när hon gästade jiddischförbundets sommarseminarium i augusti.

Fattigdom, tränga städer och svåra levnadsvillkor, drev folk mot kriminalitet för att överleva, särskilt att bli tjuvar. Man stal allt: pengar, kol, kläder, mat och andra vardagsvaror.
- Svårast för mig var att studera det svåra livet för fattiga kvinnor utan familj som tvangs in i prostitution för att få mat för dagen. Flickor som tog tjänst som tjänstefolk kunde också tvingas att erbjuda arbetsgivaren sexuella tjänster. Den judiska maffian förslavade en del ortodoxa flickor och kvinnor både i Polen och i Argentina. De utsattes för sex trafficking och tvingades att arbeta i bordeller. Det har extra hårt att läsa om dessa öden, berättar hon.

Det fanns välgörenhetsorganisationer i Polen som arbetade hårt med att få judiska kvinnor att komma bort från prostitution.

Hennes egna jiddischarv
Izabella som växte upp i Polen hade en judisk mormor som kunde jididsch och hon fick en del judisk kunskap hemifrån.
- På 1990-talet översatte min mormor jiddischlitteratur till polska, bland annat Bashevis Singers "Bröderna Ashkenazy". Hon gick bort 2005. Men generellt sätt  det var inte så bra för judar i Polen efter kriget att vara öppna med sin judiska identitet, säger hon och syftar givetvis på antisemitismen.
Med tiden har Izabella lärt sig mer och mer om judisk kultur och traditioner.  
- Jag blev intresserad av judisk musik och ledde under studietiden i Lodz en kör för folk som ville sjunga judiska sånger.
Intresset för dessa obskyra jiddischsånger blev på sätt och vis också ett sätt att knyta an till hennes egna judiska identitet.

Ich bin gevein a kleiner yat, Izabella Goldstein sjunger om en tjuv i ett fängelse:

’ch hob nisht kain moire, ”Jag är inte rädd”

Här sjunger Izabella en sång om de prostituerade sexslavarna i Buenos Aires

Chava Albersteins fina tolkning av Avreiml der marvicher

Izabellas doktorsavhandling: Singing Songs of the Polish-Jewish Underworld Between Pre-World War Two Street Music and 21st Century Performance