2021 utkom Uppsala-baserade historikern Carl Henrik Carlsson med sitt stora verk Judarnas historia i Sverige som nominerades till Augustpriset samma år. Med anledning av uppmärksammandet av 250 år av judiskt liv i Sverige är han inbjuden till årets upplaga av jiddischseminariet den 9–10 augusti för att tala om bokens ämne.

Det har talats någon variant av jiddisch i Sverige ända sedan den förste juden Aaron Isaac fick tillstånd att grunda en församling i Stockholm 1775.
– Aaron talade en slags judetyska, som var en tyska med lite hebreiska inslag, säger Carl Henrik Carlsson, som understryker att han inte är en språkforskare. Andra kanske kallar det västjiddisch.
– Jag läste jiddisch i Uppsala för en hel del år sedan. Det var mest för att jag skulle kunna läsa gamla brev. Det är svårt nog som det är med olika handstilar.

Vacker jiddisch
Det var när han släktforskade för många år sedan som han upptäckte sin egen jiddischtalande familjs historia.
– Jag läste min mormorsmor, Matilda Hirschfeldts, ansökan om så kallad uppehållsbok 1918. Hon hade bott i Sverige i nästan 50 år, familjen invandrade till Sverige runt 1870 från Suwałki-området i tsarryska Polen. Trots att hon bott så länge i Sverige var hon fortfarande inte svensk medborgare. Hon och hennes man hade varit för fattiga för att de skulle få medborgarskap. Nu var de tvungna att söka uppehållsbok.

Carl Henriks mormorsmor namnteckning var skriven skrivet på ett språk som han inte kunde läsa.
– Jag visade det för en äldre ryskjudisk universitetskollega och han gissade på att det förmodligen var på jiddisch. Då gick jag till Abraham Grienspan som hade en skoaffär i Uppsala. Han läste det och sade att det var en vacker namnteckning på jiddisch. Det var ju det språk hon behärskade bäst.

Vi diskuterar lite om jiddischens ställning i det judisk-svenska livet. Carl Henrik understryker att det inte varit hans fokus i forskningen men pekar på att Stockholms judiska församling länge dominerades av de tidiga ofta tysk-judiska invandrarna och deras barn som var föreståndare och sedan satt i församlingens fullmäktige. Även i Malmöförsamlingen dominerade länge de tidigt invandrade judiska familjerna från Tyskland och Danmark bland de som styrde. Där stod förmodligen inte jiddisch så högt i kurs. Detta förändrades med tiden när de så kallade östjudarna blev fler och började komma in även i beslutspositioner.

Hur kom du in på att bli forskare i judisk historia?
– Jag började släktforska redan när jag var 12 år gammal. På min mormors sida var det svårt att forska. Jag frågade lite släktingar, men de visste inte så mycket att de kunde hjälpa mig.
När Carl Henrik blev vuxen började han intervjua folk och fortsatte forska.
– Jag trodde att det är omöjligt att det skulle finnas kvar något arkivmaterial i Polen och Litauen som överlevt två världskrig och Förintelsen och som var tillgängligt bakom järnridån. Men när muren föll och det gick att släktforska öppet, visade sig att jag hade haft fel. Jag blev mer och mer intresserad av invandringen; vem som kom hit till Sverige, och varför de kom hit.

Parallellt med släktforskningen blev han intresserad av att utforska ett större sammanhang. Men forskningen på heltid kom långt senare när han blivit äldre.
Han tog en fil kand i historia, och utbildade sig också till ekonom. Dessutom arbetade han som trubadur.
– Vid 26 års ålder fick jag ett halvtidsjobb på Svenskt biografiskt lexikon och kunde kombinera detta med en artistkarriär. Mina hobbyer blev mitt yrke, konstaterar han.

Ny karriär på äldre dag
Intresset för den östjudiska invandringen ledde så småningom till en doktorsavhandling och en akademisk karriär på gamla dar. Skälet till att han skrev boken Judarnas historia i Sverige var att han själv saknade en bok som tog ett helhetsgrepp på ämnet.

Vid 70-års ålder tycks Carl Henrik Carlsson inte vila på sina lagrar. Den 18 april kommer hans nästa bok ut Aaron Isaac. Sveriges förste jude.

Fredrik S.

Senaste böcker:

Judarnas historia i Sverige (Stockholm: Natur & Kultur, 2021). Nominerad till Augustpriset och Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stora fackbokspris.

Källor till judarnas historia i Sverige (Stockholm: Riksarkivet 2022). Arkivguide.

Sveriges historia för släktforskare (Stockholm: Natur och Kultur 2022), tillsammans med tre andra författare. Framröstad som ”Årets bok om svensk historia 2022” av Nättidningen Svensk Historias läsare.

Integration mot alla odds? En longitudinell kohortstudie av östjudars barn i Sverige,
1880–1920 (Uppsala: Uppsala universitet 2024).

Kommande bok:

Aaron Isaac. Sveriges förste jude (Stockholm: Natur och kultur. Utkommer 18 april 2025).