En av jiddischkulturens svenska galjonsfigurer har gått ur tiden. Dramatenskådespelerskan och jiddischsångerskan Basia Frydman, zikhroyne livrokhe, må hennes minne vara välsignat, har avlidit, blott 70 år gammal. Hon synliggjorde jiddischkultur för det svenska folket, inte minst genom sina skivor och framträdanden med jiddischsång både på scener och i radio och TV.
”Basia betydde mycket för att öppna upp den rika jiddischmusiken och jiddischkulturen i Sverige genom sina inläsningar, föreställningar, cabaréer och diktprogram. Hon var min stora idol”, säger jiddischsångerskan Anne Kalmering, som arbetade mycket med Basia.
Basia Frydman hade alltid det judiska med sig i sitt artisteri. Men det var framför allt efter succén med pjäsen ”Kaos är granne med Finkelstein”, som spelades med utsålda föreställningar på Kulturhuset i Stockholm i slutet av 80-talet, som Basia började uppträda med jiddischmusik och ge ut skivor med jiddischsånger.
Drivande bakom judiska teatern
”Kaos var den första pjäsen med judiskt tema som var utåtriktad i Sverige. Hon spelade mamma och jag spelade dotter, med bland annat texter av Marianne Goldman och Kerstin Klein, Judith Hollander regisserade”, säger Anne Kalmering.
Basia Frydman var också drivande i gruppen som startade judiska teatern, med bland annat Tomas Laustiola, Pierre Fränckel, Palle Granditsky med flera. Förutom konserterna så läste Basia in sagor på jiddisch för radion. Flera av dessa finns i Di Farkishefte Pishke, Det magiska skrinet .
”Hon gillade att blanda det judiska det romska. Föreställningen ’En rom och jude tack’, med Hans Caldaras och Hayati Café som sjöng på Ladino, 2003-2004, var särskilt minnesvärd.”, berättar Anne.
Yiddishe mammes
På scen fick hon ofta spela kvinnor på samhällets botten, inte minst invandrarkvinnor – och så yiddishe mammes. Många minns hennes roll som mamman i ”Kådisbellan”, filmatiseringen av judiske Roland Schütts bok om sin uppväxt i Stockholm på 20-talet.
”Jiddisch var hennes förstaspråk. Hon gjorde det på ett så hjärtligt och naturligt sätt. Hon hade kunnat turnera mycket mer internationellt med jiddischsången tror jag om hon inte hade haft sina skådespelaruppdrag. Basia har betytt jättemycket för mig. Det är så svårt att förstå att en så färgstark och varm person är borta. Världen blir en så mycket tråkigare plats utan Basia.”, säger Anne Kalmering.
Här framför Basia Frydman Leonard Cohens ”Dance me to the end of time”, översatt till jiddisch av Salomon Schulman. Här är teatekritikern Leif Zerns minnesartikel om Basia Frydman i Dagens Nyheter.
FS
Foto: Dramaten