100 år efter den store jiddischförfattaren, översättaren och teatermannen Yitskhok Leybush Peretz död i Warszawa är denne gigant fortfarande relevant för dagens jiddischläsare, menar Eugene Orenstein professor emeritus i jiddisch och judisk historia från Montreal och gästföreläsare vid årets jiddischseminarium på Lidingö.
”Peretz är en modernistisk författare av noveller teaterstycken med djupa rötter i den judiska traditionen och det är kanske just detta som gör honom intressant för läsare som själva funderar över hur de ska förena sin judiska identitet och traditioner med en modernitet och rationellt materialism”, säger Eugene Orenstein.
Y L Peretz skrev inga romaner. Novellens korta format passade honom bättre som en skarp iakttagare av judiskt liv i Polen och Ryssland och en undersökare av etiska och högst mänskliga dilemman. 
Orenstein jämför Peretz med de två stora författarprofilerna Sholem Yankev Abramovitsch (Mendele Moycher Sforim) och Sholem Rabinovitz (Sholem Aleichem). De två senare behöll sin stil när de väl hade hittat den.
”Peretz var visserligen en mästare i den korta, staccato-artad och aforistiska stilen. Men han var också en sökare och experimenterade gärna stilistiskt”, säger Orenstein. Han blev också lärare, förebild och mentor för flera andra unga jiddischförfattare. Och hans lägenhet på Ceglana- och sedan på Jerozolimskie-gatan i Warszawa blev en litterär salong och samlingspunkt unga författare och poeter.
”Den mest kände var roman- och pjäsförfattaren Sholem Ash, men även poeten och novellförfattaren Avrom Reyzen och författaren Hersh Dovid Nomberg.
Som en skarp iakttagare, varnade Peretz för totalitära ideologier, som kommunism.
”Hans samtida såg inte hans varningar för det mörker som kom att prägla 1900-talet. Det är först idag, när vi sitter med facit i hand som vi kan uppskatta djupet och värdet i hans tänkande och varnande texter”, understryker Eugene Orenstein.
Peretz fick en gedigen religiös utbildning, hans familj hade det relativt gott ställt. Men han lämnade sin ortodoxa livsstil i de sena tonåren efter att ha fått tillgång till ett haskala-bibliotek där han plöjde igenom böcker i modern vetenskaplig litteratur och tänkande. Samtidigt förstod han också väldigt snart att det var viktigt att inte förlora den judiska identiteten och föra en rik tradition vidare till nästa generation.
”Peretz var inte religiös, men han försökte han skapa en syntes mellan en historisk judisk tradition med andlighet och etiska värderingar med modernitet. Han blev en kritiker av materialism och eftersträvade en spiritualitet som lyfte människan ovanför den fysiska, materiella världen till en slags chassidiskt inspirerad exaltation och etisk renhet”.
Som många andra författare och diktare kunde Peretz inte leva på sitt skrivande. I början försörjde han sig som advokat och kunde leva ett gott liv. Men efter att ha blivit förtalad blev Peretz av med sitt tillstånd att verka som advokat. Innan han till slut fick en anställning vid den judiska församlingen i Warszawa som administratör, hade han bland annat arbetat som fältarbetare i expedition som samlade in statistik om judarnas levnadsvillkor i Polen.
”Peretz åkte runt i shteytlech i provinsen Tomaszów, där hans hemstad Zamość låg, och intervjuade enkla, fattiga och religiösa judar. Han såg enorm fattigdom och antisemitism, men han blev också rörd av dessa judars moraliska resning och hjältemod. De vägrade att bli avhumaniserade och förlora sin värdighet”, berättar Orenstein.
Resultatet av hans upplevelse blev den uppskattade berättelsen Bilder fun a provints-rayse. Hans annars kanske mest kända pjäs om mötet mellan modernitet och judisk andlighet Di Goldene Keyt handlar om en chassidisk dynastis nedgång och fall. I berättelsen gifter sig rabbinens dotter med en läkare, som är en modern människa med ett rationellt synsätt. De får ett barn som är blint och kan inte hitta ett botemedel mot blindheten.
”Peretz budskap är att det inte bara räcker med vetenskap och rationalitet för att leva ett meningsfullt liv. I pjäsen väljer dottern till slut att flytta hem för att söka spiritualitet och mening, samtidigt är den rationelle doktorn en moraliskt korrupt människa.”
När Yitschok Leybush Peretz dog vid 63 års ålder, sörjdes han av en hel jiddischvärld.
Fredrik S.
foto: B. Posner
Att läsa mer:
http://www.yivoencyclopedia.org/article.aspx/Peretz_Yitskhok_Leybush
Böcker av och om Peretz på engelska att beställa på nätet:
”Classic Yiddish Stories of S. Y. Abramovitsh, Sholem Aleichem, and I. L. Peretz”
(Syracuse University Press)
I. L. Peretz Reader
Ruth R Wisse Yale University Press (e-bok, 2013)
Married
av I L Peretz, Rose Waldman (häftad, 2013)