Jiddischspråket idag

Dagens jiddisch har inslag av alla de språk som finns i de omgivningar där jiddischtalare bor. I de exempel som anges i denna text använder vi en transkribering av poilish (polsk) jiddisch, som talas av en majoritet av jiddischtalarna i Sverige.

Bland jiddischtalarna i Sverige finns ord för vardagliga företeelser som fått en jiddischvariant: ich gay dammsugeven noch mitik , ”jag ska dammsuga i eftermiddag”, mach mir zvay smergosis , ”gör i ordning två smörgåsar åt mig!” (Ich gei ”dammsugeven” nochmittog. Mach mir tsvei ”smergosis”). Tyska verbformer och hebreiska pluralformer gör orden hemmastadda i jiddisch. De många synonymerna har en särskiljande och stilistisk uppgift.

Om synonymen har hebreiskt ursprung (med gammaltestamentlig innebörd) får den en värdig och högtidlig klang. Inlånad från ett omgivande språk (och betecknande en icke-judisk företeelse) fyller den ett utrymme där jiddisch saknar benämning eller benämningen är otillräcklig. Emellanåt får inlåningen en pejorativ betydelse och ger signaler utifrån en förförståelse hos avsändare och mottagare, som för den oinvigde är osynlig.

Ofta sägs det om jiddisch att det varken duger att härska med eller att föra krig med. Skälet skulle vara att språket inte befunnit sig i en position, där ett ordförråd för detta ändamål utvecklats. Man kan dock fundera över om det över huvud taget hade varit möjligt att föra fram sionismen och bygga staten Israel om inte jiddisch tjänat som ett lingua franca för de inblandade. Språket blev det banverk på vilket idéerna fraktades oberoende av nationella, sociala eller ekonomiska gränser.

Några fraser och uttryck

Källa: Susanne Sznajderman-Rytz