”Det ska fan vara teaterdirektör”, utbrister teaterdirektör Sjövall i Auguste Blanches fars ”Ett resande teatersällskap” från 1848. Det gäller att ha uthållighet, en enorm energi, en vilja att pröva nya grepp och inte minst kärlek till jiddisch för att kunna driva en kabaré om och på jiddisch i Israel.
Esti Nissim (t h) som driver Esters kabaré i jiddischcentret Beit Shalom Aleichem, i Tel Aviv, verkar besitta alla dessa egenskaper. Hon är skådepelaren, sångerskan och teaterforskaren som tillsammans med manusförfattaren, jiddischläraren och stadsguiden Yaad Biran drog i gång Esters kabaré 2017.
Yaad (t h) talade om kabarén när han gästföreläste på jiddischförbundets sommarseminarium i augusti. Kabaréverksamhetens stora utmaning från start har varit att locka en ung publik.
Rozhinkes mit Mandlen för de redan frälsta
I början satte Esti och Yaad ihop små föreställningar i Beit Shalom Aleichems foajén med monologer, kupletter, blandat med föreläsningar.
– Vi gjorde sex kabaréer under säsongen 2017–2018, där studenter på Beit Shalom Aleichem deltog i olika roller. Det var en varm atmosfär där folk kunde kolla in kabarén medan de tog ett glas vin eller en öl och mumsa på ”rozhinkes mit mandlen”, russin och mandlar. Rozhinkes mit Mandlen är en välkänd vaggvisa som jiddischteaterpionjären tillika kompositören Abraham Goldfaden populariserade.
Publiken var de redan frälsta, det vill säga personer i övre medelåldern eller äldre som hört jiddisch under sin uppväxt som läste en kvällskurs på Beit Shalom Aleichem.
Säsongen 2018–2019 engagerades professionella skådespelare och tre musiker och kabarén flyttade in i Beit Sholem Aleichems stora aula och till teatern Tmuna i Tel Aviv som är en scen för olika experimentella föreställningar.
– Vi fick ihop fyra olika cabareter, var och en på olika teman. Dessutom tillförde vi textning på hebreiska på skärmar ovanför scenen. Dessutom var inte allt på jiddisch. En del inslag var på talad hebreiska med sång på jiddisch.
Publiken ökade, 300 personer såg varje show, men det var få yngre i publiken.
-Det är svårt att då in en ung publik. Jiddisch förknippas tyvärr med kitsch och som något tråkigt och ålderdomligt. Vi insåg att vi måste skapa något till innehåll och form som känns samtida, jiddisch måste kunna knyta an till dagens Israel, säger Yaad Biran.
Sex och jiddisch
Esti och Yaad har prövat olika grepp. Ett av dem var sex. 2020 kom kabarén Kutseniu-mutseniu – Yiddish ve tshjukot acherot, ”Kel och smek – jiddisch och andra begär”.
– Man kan också kalla den ”Let’s talk about sex” på jiddisch, säger Yaad Biran som hämtat inspiration i sina texter från bland annat Michael Wex bok ”Born to Kvetch” som har ett större avsnitt om jiddisch-uttryck med sexuell koppling. En del alluderar eufemistiskt till den religiösa begreppsvärlden.
– Visste du till exempel att Chol ha moied är en omskrivning för det manliga könsorganet på jiddisch?
Detta kräver en förklaring. De tre judiska vallfartshögtiderna heter Peisech, Shevues, och Suckes (Pesach, Shavuot och Suckot på modern hebreiska). Var och en av de tre högtiderna inleds ofta med två helgdagar, följt av ett antal mellandagar, kallade Chol hamoed, och avlutas sedan med en sluthelg i två dagar. Varje helg kallas i Tora för regel, som är det hebreiska ordet för ben, (man ska ju använda benen vid vallfärden). Chol hamoed befinner sig med andra ord bein regel ve regel, mellan benen…
Övertygande luftmensh
Efter Corona-pandemin har kabaréerna haft svårt att locka en publik. 2022 kombinerade Yaad guidade stadsturer i Tel Aviv och Jaffa bland platser med koppling till olika poeter och författare, guidningarna blandades med monologer på varje plats framförda av Esti Nissim.
2023 testade sällskapet att ha en vandrande teater där publiken kunde gå in i olika rum på Beit Sholem Aleichem. I varje rum fanns en skådepelare som gestaltade en karaktär från Sholem Aleichems älskade noveller. Nyskrivna texter av Yaad Biran kastade in karaktärerna i dagens Tel Aviv.
En sådan var luftmenshen och shlemieln Menachem Mendl som alltid prövar på nya sätt att bli rik – men misslyckas.
– Menachem försökte sälja på publiken andelar i ett torn där Beit Shalom Aleichem står idag. Han ville övertyga publiken att huset skulle rivas och att de alla skulle bli delägare i ett häftigt torn som skulle upprättas på samma plats.
Här är verkligheten inte allt för långt från dikten.
– Det svävar ett damoklessvärd över Beit Sholem Aleichem. Om stödet från Tel Avivs stad upphör så kommer verksamheten att upphöra.
– Israel är fortfarande i förnekande över sina jiddischrötter, men vi fortsätter med vår verksamhet, säger Yaad Biran.
Läs en tidigare intervju med Yaad Biran om Esters kabaré och Beit Shalom Aleichem här
Foto: Beit Shalom Aleichem, Fredrik S.