Jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Sveriges nationella minoriteter
De i Sverige erkända fem nationella minoriteterna är judar, romer, samer, som även är ett urfolk, sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib (alla varieteter), samiska (alla varieteter), finska och meänkieli. De fem nationella minoriteterna i Sverige omfattas av den svenska minoritetspolitiken.
Gemensamt är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet


Två villkor måste uppfyllas för att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk.

1. Det ska vara ett språk och inte en dialekt.
2. Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år.
I praktiken finns också ett tredje villkor, nämligen att språkets talare själva önskar att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk. Ett ungt politikområde


Varför just jiddisch?
Jiddisch har varit ett nationellt minoritetsspråk sedan år 2000. Europarådet skyddar de europeiska minoritetsspråken. Ett språk får officiell ställning som minoritetsspråk i och med att ett land ratificerar Europarådets minoritetsspråkskonvention för just det språket. I förarbetet till konventionen nämns jiddisch som ett icke-territoriellt språk. Europarådet övervakar sedan att konventionen följs. De individuella EU-länderna skyddar sina minoritetsspråk i olika grad. Vissa stora minoritetsspråk med många talare, som katalanskan i Spanien, har en stark rättslig ställning. Men de allra flesta minoritetsspråk i Europa har, än så länge, ett mycket begränsat skydd. Europarådets konvention skiljer mellan territoriella och icke-territoriella språk. Endast språk vars härkomst är europeisk, kan komma ifråga.

Gemensamma nämnare för alla nationella minoriteter
· Grupp med uttalad samhörighet, som till antalet i förhållande till resten av befolkningen inte har en dominerande ställning.
· Religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell särart.
· Historiska eller långvariga band med Sverige.
· Självidentifikation: den enskilde såväl som gruppen skall ha en vilja och strävan att behålla sin identitet.


Hur långt har vi kommit?
Utveckling inom utbildning, kultur och språk, genom ett nationellt samlande förbund
· Programverksamhet
· Lokala föreningar
· Samråd med myndigheter
· Fortbildning
· Erkännande för språket och kulturen
· Skolverksamhet
· Läromedel
· Tema Modersmål
· Minigrammatik
· Teatergrupp
· Körverksamhet
· Internatutbildning
· Ökat intresse för jiddisch utanför talargruppen
· Internationellt samarbete