Jiddischseminarium bjöd på allt

jiddischseminariet2016 toppbildÅrets jiddischseminarium den 5-7 augusti i Stockholmstrakten bjöd, som vanligt, på en högtidshelg för alla oss som älskar jiddisch och jiddischkultur och längtar efter att spendera tid i glada vänners sällskap. Karsten Troyke fick oss att sjunga med i härliga jiddischsånger – hans tolkning av Leonard Cohens ”Dans me to the end of love”, ”Tants mit mir a libe bis tsim sof”, var vacker med ett berörande djup.
Bente Kahan bjöd på en fin föreställning där hon med den judiska sångskatten och ett bildspel som följeslagare berättade hennes älskade fars släkthistoria från medeltida Spanien till Norge, via Munkacs och rumänska Sighet, 90-årige pappa Chaim Hersh födelsestad. Han var för övrigt på plats i publiken som deltagare i seminariet. Och Dramaturgen Kobi Weitzner berättade livfullt och med en väldigt personlig stil om teatern i Polen. Kobis monolog om der Washingtoner rebbes allegoriska tolkning av Beatleslåten ”I saw her standing there”, hamnar nog bland seminarieklassikerna.

Prata och knåpa på jiddisch
Jiddischprofessorn Gennady Estraikh från New York gästade seminariet för tredje gången. Gennady var med vid det första seminariet för femton år sedan. Hans föreläsningar fokuserade på 40- och 50-talet; om judarna som stannade kvar i Polen efter kriget och de jiddischtalande socialisternas förhållande till religion.
På eftermiddagarna samtalades, lästes, sjöngs och knåpades det texter på jiddisch. För den som inte ville delta i någon grupp, så gick det att kolla in Internet-spotting, en spellista på åtskilliga timmar med roliga och intressanta YouTube-filmer om och på jiddisch. Ihopsamlad och sorterad av seminariegeneralen Deanne Okret Mannelid.
I köket lyckades ett glatt gäng laga ett dignande bord med klassiskt östeuropeiska jontef-rätter (högtid) – helt vegetariskt. Vid avslutningen på söndag eftermiddag bjöds deltagarna på en festmåltid med alltifrån gehackte leber (leverpastej) och lokshenkigel (eller kugel), pastakaka och underbar challe (shabbatbröd) och bland annat leykekh (kaka).

AlefBejs och hemläxor
I år hade vi inslag både för skolbarn och deras far- och morföräldrar, kidsen och vuxna från Hillelskolans fritids fick spela AlefBejs-spel (jiddisch-alfabet) vår officiella jiddischspråkvårdare Jean Hessel och Mikaela Rhodin höll i taktpinnen. Stockholms Chabad-rebbe (rabbin), som talar jiddisch med sina nära och kära i vardagen, fick svara på frågor och Dianne Mannelid Okret pratade om kvinnornas förhållande till ”Der Oybershte”, Gud, i jiddischkulturen. Överrabbin emeritus Morton Narrowe berättade om sin första tid i Stockholm. Mikaela och Katarina Rohdin och Niklas och Ida Olniansky hade ett program om jiddisch i den digitala världen.
Som vanligt var shabbesmåltiden, sången och samvaron en höjdare och kvällarna förgylldes av sång och vitsar och jiddisch-jammande med bland annat Karsten Troyke. På söndagseftermiddagen var det dags för redovisning och uppvisning av de olika gruppernas ”hemläxor”. Och som vanligt blev det skämtsamt, skabröst och extremt roligt (Gerry E) och varmhjärtat.

Men kimt tsu treffen sech
Alla programinslag var, som vanligt, både på jiddisch och engelska eller på svenska när det var möjligt. Du som är intresserad men inte anser dig kunna jiddisch har inget att skylla på. Nästa år måste du bara komma med på jiddischseminariet. Förutom alla utmärka föreläsningar och workshops är det faktiskt sällskapet som slår det mesta: Eller som Frida Brenner, som brukar komma ända från Israel för att delta, säger: ”Yich kim far di gesellshaft, men kimt tsu treffen sech, tsu heren a por verter yiddish, dertzaylen a vits, geben a lach, shloffen un essen” Jag kommer för sällskapet, man kommer för att träffas, för att höra några ord på jiddisch, för att berätta en vits, skratta lite, sova och äta”. Eller som förstagångsdeltagaren Eugen från Malmö sade direkt efter seminariet: ”Det här var det bästa jag varit med om”.
Inte illa alls.

Ladda ner ett fotoalbum med ett urval av bilder från seminariet!


Fredrik Sieradzki