Jiddischförbundet säger nej till förvaltningsområden för jiddisch

Puffbild Handlingsprogram ISOF 2021 300PJiddischförbundet riktar en del kritik mot myndigheten Isofs (Institutet för språk och folkminnen) förslag till handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, mäenkieli och romska.

- Kort kan man säga att förslaget inte tar hänsyn till de behov som finns för den judiska minoriteten, att varje grupp har sin egen struktur och därmed sina egna behov. Man tycks var fast i ett sätt att se på de fem Eva Fried 175Pminoritetsspråken som om de alla har liknande situation, säger Eva Fried (t h), som delar ordförandeskapet i Jiddischförbundet med Jacob Kaluski.

Språk och kultur sammanlänkat
Isof fick i 2019 regeringens uppdrag att ta fram ett långsiktigt och samlat handlingsprogram för bevarande av de ovannämnde nationella minoritetsspråken. Sametinget fick ett motsvarande uppdrag för samiska. Isof skriver att syftet med handlingsprogrammet är att främja möjligheten för de nationella minoritetsspråken att revitaliseras och fortleva som levande språk i Sverige.
Jiddischförbundets remissvar, som bygger på förslag från en arbetsgrupp utsedd av förbundsstyrelsen, pekar på att Isofs förslag i sin helhet har många goda ansatser. Men samtidigt beklagar man att ”förslaget inte i större utsträckning tar hänsyn till att språk och kultur är starkt sammanlänkade enheter”.

Förvaltningsområden inte relevanta
Ett exempel på detta är Isofs förslag att modellen med särskilda förvaltningsområden även bör inrättas för jiddisch och romska. Sedan tidigare finns sådana för mäenkieli, samiska och finska. I ett inledande skede bör detta enligt Isof begränsas till några utpekade kommuner eller regioner och nämner i handlingsprogrammet att jiddischtalare framfört önskemål om storstadskommunerna (eller regionerna) Stockholm, Göteborg och Malmö.

- Det nuvarande systemet med förvaltningsområden är inte relevanta för den jiddischtalande minoriteten., säger Eva Fried och fortsätter:
- Kommuner inom dagens förvaltningsområden för mäenkieli, samiska och finska får statliga medel för att se till att man ska kunna kommunicera med myndigheter på sitt minoritetsspråk eller att ens barn ska kunna ha rätt till tvåspråkig undervisning i skolan. Men sådana behov är inte prioriterade för jiddisch. För jiddisch behövs primärt insatser för språkets revitalisering och för kulturens bevarande. Jiddisch är dessutom precis som romska ett icke-territoriellt språk.

Vagt och okonkret om förvaltningsområden
Även om Isof i sitt handlingsprogram uttrycker en viss förståelse att behoven kan skilja sig för jiddisch och romanska, så menar Eva Fried är förslaget är alldeles för vagt och okonkret om hur modellen med förvaltningsområden skulle kunna anpassas för jiddisch.
Jiddischförbundet skriver i sin remiss att den ”…skulle vilja se ett förslag om ett nytt system i stället för ett förslag innebärande en konstruktion av ’konstgjorda’ förvaltningsområden till två språkgrupper som är territoriellt obundna”.

Brist på lärarutbildning" katastrofal"
När det gäller bristen på utbildning av lärare i jiddisch tar jiddischförbundets styrelse till storsläggan och kallar den ”katastrofal”. I remissen skriver förbundsstyrelsen att den ”…inte erhållit någon förklaring på varför jiddisch särbehandlas på detta vis. Bristen på lärare utgör en verklig fara för möjligheten att revitalisera jiddisch bland unga människor.”
Isof föreslår visserligen inrättandet av en lärarutbildning i jiddisch, men det är en alldeles för långsam lösning med tanke på det akuta behovet, menar Eva Fried.
- Vi föreslår att regeringen i stället ska inrätta en uppdragsutbildning i jiddisch, vilket kan gå mycket snabbare.

Ta till vara de judiska organisationerna
Minoritetsspråkpolitiken innebär ofta att alla dras över en kam, menar Eva Fried och fortsätter:
- Staten tittar inte tillräckligt mycket på de olika minoritetsbefolkningarnas behov och struktur. Vi skriver att den judiska minoriteten har ett väl utvecklat system av ideella organisationer som bör tas till vara. Nu när det finns planer på att inrätta språkcentrum för bland annat jiddisch så skulle vi gärna sett att man beskriver hur de krafterna kan tas till vara. I stället skönjer vi en attityd att staten ska ordna allt åt minoriteten.
FS

Handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska, Redovisning av regeringsuppdrag Ku2019/01339/CSM

Remissvar från Sveriges Jiddischförbund på Ku2020-001900 Förslag till handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken (Isof)